Är stor och spretar en hel del över landet, men ljuspunkter finns.

Enligt uppgifter från kommunerna själva så hade 148 kommuner bostadsbrist under 2024, alltså hälften av landets kommuner. Samtidigt förväntar sig 173 kommuner att man kommer att ha bostadsbrist om tre år. Detta innebär att närmare 70 procent av befolkningen i dag bor i en kommun med bostadsbrist.

Detta är dock en klar förbättring jämfört med 2017 då nästan 90 procent av de 290 kommunerna uppgav att de hade bostadsbrist. En förklaring till detta är att det under 2017-2022 byggdes en hel del bostäder vilket klart bidrog till att minska bostadsbristen.

Under 2023 gick proppen ur bostadsbyggandet och idag ligger den på väldigt låga nivåer. Under 2024 påbörjades cirka 36 000 nya bostäder, att jämföra med Boverkets beräknade behov om cirka 65 000 påbörjade bostäder varje år. Orsakerna till det minskade byggandet är flera – de tidigare räntehöjningarna, inflationen och att det statliga investeringsstödet till hyresrätter och studentbostäder togs bort den 1 januari 2024. Till detta kommer att Sverige sedan flera år har EU:s högsta byggkostnader.

De regionala skillnaderna är stora. Störst bostadsbrist finner man i storstadsregionerna, och de kommuner med balans – eller ibland till och med överskott av bostäder – är som regel mindre kommuner utanför storstadsregionerna. De kommuner som uppger att de har överskott på bostäder har nästan alla färre än 25 000 invånare.

I region Stockholm är det värre än värst. Hela 92 procent av kommunerna i regionen uppger bostadsbrist. Endast Nykvarn och Nynäshamn uppger att de inte har någon. I region Stockholm bor nästan 2,5 miljoner av landets 10,6 miljoner invånare, alltså nästan 25 procent av befolkningen.